Liknelsen om det stora maskineriet

Ett arbete ska vara lönsamt för både den som utför den och för den som mottar det producerade – en grundförutsättning för ett gott samarbete mellan arbetstagare och arbetsgivare. I fallet Gnosjö kommun så finns det ett flertal företag som är underleverantörer till kanske andra större företag. Som underleverantör är företaget arbetstagare och beställaren arbetsgivaren. I det längre loppet så är kanske det större beställande företaget en tillverkande part som producerar föremål såsom fordon, elektronik etc. som sen vanligt folk ska få inhandla. För att kunna handla krävs då medel som den enskilde arbetaren införskaffar via sitt arbete – och där har vi ett litet exempel på ett ekonomiskt kretslopp som de flesta kan känna igen sig själva i.

Detta kretslopp kan också beskrivas som ett slags maskineri där varje del av det ekonomiska kretsloppet är ett slags kugghjul. Något de flesta kan hålla med om är att:

• Varje kugghjul har en viktig funktion i ett maskineri
• Ett maskineri kräver bränsle för att fortsätta fungera
• Ett maskineri kräver underhåll för att fortsätta fungera på längre sikt

I en enklare liknelse kan detta maskineri få arbeta på två olika företag som har två olika sätt att sköta sin verksamhet.

Det första företaget tar in maskinen och ser till att så att maskineriet inte har några hinder som hindrar ett starkt inflöde av bränsle. Maskinen ska arbeta snabbt, effektivt och producera så mycket som möjligt på kortast möjliga tid. Enklare underhåll görs också – men kostnadseffektivt. Begagnade delar är billigare än nya, provisoriska reparationer är billigare än att köpa begagnade komponenter. Bränsle prioriteras framför skötsel eftersom det är bara då produktionshastigheten kan hållas så högt det är bara möjligt. Mycket riktigt så får det första företaget mycket gjort på kort tid – men bränner ut maskinen i förtid.

Det andra företaget gör först en grundläggande service som ser till att varje komponent får sina behov tillgodosedd för att arbeta så effektivt som möjligt. Därefter flödar bränslet och företaget sätter ut en produktionshastighet som innefattar kontinuerliga pauser där maskineriet får andas ut och nödvändiga reparationer genomförs där de behövs. Originalkomponenter för reparation är dyra, men håller längre – vilket sparar in provisoriska reparationer på sikt. Maskinen kan på detta sätt arbeta i flera år och fortfarande hållas lika fräsch som den dag den byggdes.

Det första företaget fick mycket gjort på kort tid – men brände ut sin maskin. Det andra företaget fick mindre gjort i början – men i det längre perspektivet så fick företaget mer gjort eftersom maskineriet arbetade effektivt efter sina egna förutsättningar. För att öka maskinens kapacitet så kan företaget tillföra kunskap från forskning och utveckling, vilket i sig skulle göra maskineriet effektivare utan att det sker på kugghjulens bekostnad.

Denna liknelse berättar om två olika sätt att hantera ett maskineri – en representation av vårt gemensamma samhälle. Bränslet är kapitalet, och underhållet är välfärden. Det första företaget representeras av den borgliga mentaliteten kring företagsskötsel, där istället det andra företaget följer en tydlig socialdemokratisk process – balans mellan kapital och välfärd utifrån samhällets minsta komponenters förutsättningar.

Socialdemokratin är en garanti för långsiktigt, hållbart och utvecklingsstarkt välfärdsbyggande. Med rättvisa och solidaritet vägleds vi som de samhällsentreprenörer vi är. Vi värnar om det stora maskineriet, vi ser varje kugghjuls betydelse för helheten. Varje undersköterska, städare, verkstadsarbete och barnskötare behövs. Det räcker med att några delar av ett helt maskineri slutar fungerar för att hela systemet ska stanna av. Det krävs ett starkt systemtänk för att låta hela Sverige växa.

Det tänket har vi socialdemokrater i Gnosjö kommun. Vi ser helheten och strävar efter balans. Kommunens bästa är vårt riktmärke – det bästa för hela Gnosjö kommun.